Ingen ork eller lust att blogga ikväll.
Är förhoppningsvis på bättre humör imorgon.

Tänker dela med mig av en fantastisk kommentar jag fick ang. förra inlägget.
Det fick mig att tänka till ordentligt och att det faktiskt är MITT äventyr..

" Hej Sarah! Vi känner inte varann, men jag bara måste skriva nån rad. Jag håller helt med din vän som skrev att du måste ta det beslut som känns rätt för dig nu. Vad är det för vits med att må dåligt och kämpa på, när man upptäckt att nåt inte blev som man tänkt??? Alla människor tar nya beslut hela tiden, varför skulle det vara annorlunda bara för att "man är på sitt livs äventyr"? Du har provat, det ska du vara nöjd med. Du kommer att prova EN MASSA saker i ditt liv, och du kommer avbryta en del och slutföra en del. På nåt sätt tycker många att man lär sig av att pressa sig själv, även om man grinar ögonen ur sig på kuppen. Det förstår inte jag, jag tycker man lär sig mer av att kunna ta nya beslut när nåt har blivit fel. Tänk om några år, vad är bäst att kunna tänka: "Jomenvisst, det var en pina, men jag led mig igenom det minsann!", eller "Det var inte som jag trodde, så jag åkte hem och gjorde det och det istället". Lycka till med ditt beslut, vad det än blir. Gör bara inget för att nån annan får dig att känna dig som en förlorare annars! Och kom ihåg, au pair är INTE ett lätt jobb! Bestämmer du dig för att stanna, så hoppas jag det löser sig bättre med nästa familj. Åker du hem, så gå rakryggad och låt ingen få dig att känna dig liten. En styrkekram från mig!!!"

Tack för ditt stöd!! :)

Kramar!